För ett tag sen fick jag ett samtal av en kvinna som heter Helena, hon frågade mig om jag hade åsikter och tankar kring folkbildning. Jag fick stanna upp och tänka efter vad fan det är föra jag svarade på frågan. Men efter en kort sekund så insåg jag ju att, visst har jag det! Då kom nästa fråga: Vill du delta på Studiefrämjandets årskonferens och samtala om ämnet med Gösta Vestlund? Jag hade ingen aning om vem det var, men när Helena sa att han va 97år så behövde vi inte prata med om det, svaret blev JA!
Jag är så oerhört glad över att jag gjorde detta. Jag lärde mig så sjukt mycket av denna mannen och jag tror att de andra 300 deltagarna kände det samma. Historien kan lära oss mycket om vilka vi är och hur vi funkar ihop och Gösta knöt ihop dåtid med nutid på ett utomordentligt fin sätt. Det känns som om hjulet försöks uppfinnas på nytt hela tiden, men vi behöver bara lite nytt gummi. Astrid Boisen talade innan oss som ni kan se i programmet. Men hon bloggade också om mitt och Göstas samtal. Det kan läsa om här.
