”Slumpen är det en tillfällighet”? Det är svårt att svara på, men jag tror inte det. Det är så många saker i mitt liv som inte går att beskriva på något annat sätt. Men jag tror att det finns en grund, antingen ser man möjligheter eller så ser man svårigheter. Beroende på vilken inställning man har till alternativen blir utfallet av vad som sker i ditt liv helt olika!
Hur som helst, i tisdags var jag på Stockholms Rotaryklubb. Efter mitt framträdande kom det fram en skön trevlig äldre man. Han heter Halvar Johansson. Han hade en handskriven lapp som han räckte fram till mig. Jag tog emot den och tackade med ett handslag. Halvar bad mig höra av sig om jag hade tid någon dag. Det är t.ex. i ett sådant läge som jag känner, beroende på vilket inställning man har till livet, kommer att behandla förslaget på olika sätt. För mig är den lappen en möjlighet som bör hanteras men för en annan en svårighet. I det här fallet handlar det om att träffs trots att vi absolut inte känner varandra. För många är främmande skrämmande. Den inställningen blockerar hela vår utveckling som människa. Men jag kan förstå de som känner det och egentligen grundar sig det bara i en dålig självkänsla. Jag kom hem vid kl 21 och hittade lappen i bakfickan och drog iväg ett sms:
Antingen skickar du ett sms eller inte. Antingen tar du chansen eller inte, oavsett vad det gäller. För en sak är klar, det ena leder till det andra. Inget kommer av sig själv, utan du måste börja klättra. När du väl har börjat så kommer moder natur sköta resten, bara du alltid gör en sak, ditt bästa. Jag fick ett samtal av halvar kl 08:40 på onsdag morgon och vi stämde tid för en träff på torsdag, altså igår, kl 16 vid Östermalms saluhall. Jag gled fram men en hand och Halvar sträckte fram sig med ett erbjudande. Jag fick välja ställe han och skulle bjuda. Vi satte oss på Café och beställde två capuchino. Det första Halvar gör är att ta mig i handen och ge mig en bok, 6grader. Den handlar om den globala uppvärminingen. Jag blev så rörd över den gåvan. Vi började prata, och vi snackade i säkert två timmar. Om ALLT möjligt ,han berättade om hans liv och vad han gjort och jag om mitt. Jag kände ett genuint intresse från Halvars sida när det gäller att lyssna på mig. Jag hoppas att Halvar känner det samma, för att han är verkligen en fantastisk man! Det slutade upp med att nästa gång v ses ska det vara hemma hos mig över en middag med min familj. Jag är så jäkla glad att jag tog den chansen och jag hoppas att inlägget klanske kan inspirera dig att nästa gång ta chansen! För att jag vet att du ser dom, du måste bara våga och tro på dig själv då fixar naturen resten! Tack Halvar för sköna nya insikter om livet!
Pz, Leo
