Jag sitter på en stol och blickar ut över en damm. Bakom den är det bara risfält och ett stort magoträd i mitten av allt. Hos grannen är det bröllop och musiken ekar ut. I rummet bakom mig i byggnaden sitter pappa och kalkylerar för fullt på olika driftkostnader. Mamma har precis kommit tillbaka från en shopping runda med alla fastrar och det springer barn överallt. Jag är i Bangladesh, ca 17mil nordväster om huvudstaden Dhaka. Staden heter Ullapara och byn jag sitter i heter Bhadrokol.
Jag har kommit 210 sidor in i Percy Barneviks bok “Jag vill förändra världen” och sitter med ungefär den känslan i stolen. Jag ler med stolthet när jag blickar bak på barnhemmet och funderar på vad jag hitintills åstadkommit. Det är den 31:a december 2011 idag, nyårsafton, och jag tänkte skriva en liten sammanfattning av mitt år 2011, precis som föregående år. Passande nog präglas jag verkligen av känslan – Det går att förändra världen!
Jag inledde förra årets sammanfattning med att svara på frågan “Vad gör du?”. Lyckligt eller olyckligt nog får jag fortfarande den frågan. Jag att det främst handlar om att jag har gjort så mycket olika saker under året.
- Föreläsningar
- Fryshuset i Almedalen
- Tv för UR
- Vad Ska Jag Göra
- Banglabarn
- Polstjärna
- Jobbet på Fryshuset
Året drog igång med ett ganska hetsigt tempo. Jag hade en del föreläsningar inbokade sedan 2010 och började i ett rakt tempo med att åka runt och dela med mig av mina tankar. I talarbranschen är det ganska högre tempo runt januari, juni, augusti och december eftersom många företag och organisationer har sina samlingar då. Tacksamt nog har fortsatt så under hela året. Men jag har gjort annat också.
I början av året planerade jag för en fest som tog ganska mycket energi. Jag ville fira min födelsedag, den 28:e januari, på ett storartat sätt. Anledningen till det var att jag under många gånger under min relativt korta yrkesverksamma karriär och liv sökt och fått hjälp av olika människor. Det har varit allt ifrån småsaker som att få tipps och råd kring ett problem till att bygga upp hela min hemsida som du är på nu. Dessa personer ville jag tacka. Så jag bjöd in ca 50 personer till en trerätters middag där jag höll ett alldeles för långt, men ändå för mig viktigt, tack tal till alla som ställt upp med sina insatser. Det var en stor och viktig dag för mig. Tack alla ni som kom. Under den kvällen så bad jag också om er hjälp till barnhemmet. NU är äntligen det formgreppet klart, så jag kommer återkomma till er inom en snar framtid. Det har arbetsnamnet: Operation Familjerna.
Efter det så var det dags förnästa stora projekt: Fryshuset i Almedalen. Jag jobbade tillsammans med mannen som lärt mig allt om Public Relations, Martin Dworén, som för övrigt har blivit en nära vän med åren. Det var en ära att få jobba med Martin. Han är en av de mest noggranna personer jag känner eller “jag är ganska mycket från Ax till Limpa” som han själv säger. Det är en bra egenskap som jag fortfarande har en bit kvar till. Vi lyckades sätta ihop en gediget och mycket imponerande program med hela 27 seminarier under vekan. Det var mycket jobb med så här när jag blickar tillbaks så var det helt klart värt mödan. Jag lärde mig otroligt mycket! Det har också kommit mycket goda affärsmöjligheter ur den veckan! Sammanfattningen kan du läsa om här.
Sista två månaderna, Maj och Juni, innan Almedalen jobbade jag parallellt med en inspelning av en Tv-serie för UR som har fått arbetsnamnet Justicia. Programmet bygger på att lyfta de juridiska bakom de vanligaste ungdomsbrotten i Sverige idag. Sexuella trakasserier, internet trakasserier, stöld och misshandel. Utöver att jag är ganska bra med folk så tror jag att största anledningen till att jag fick göra serien var att jag själv har busat ganska mycket som ung och är väl, ibland, lite av en rebell fortfarande även som jag nu snyggat till mig lite gran. Det finns en del domar i bagaget som man säger så. Det blev ett bra formgrepp tycker jag med en som representerar lagen och en som har haft med lagen att göra. Programmet kommer att användas i utbildningssyfte för ungdomar i grundskolan. Förhoppningsvis rullar det någon gång under 2012, när är inte klart än.
Nu var det dags för semester. Jag tog det bara lugnt och hängde med polare och cyklade runt på min nya cykel. Jag kände att den var väl behövd, dock lite kort men det var jag nog inte ensam om att tycka..
Nästa projekt var lite krävande projekt ur arbetes synpunkt. Lustigt nog bland det svåraste jag gjort men också det som gett minst uppmärksamhet. Jag fick en förfrågan från KFUM centralt om jag ville ställa upp som ansiktet utåt för deras kampanj “Vad Ska jag Göra”. De hade byggt en sajt med en “aktivitets-barometer” i den kan du få kostnads fria förslag på vart du kan sysselsätta dig runt om i landet. Bra idé. Bara det att budgeten var smal och tidspressen saftig. Jag skulle besöka 10 städer i landet, bli utmanad i en gren, om det, spela in en video och hosta en tält på området. Allt helt själv. Men jag svarade ja och gjorde turnén med bravur. Jag klarade alla utmaningar, körde några hundra mil och fick se många sidor av Sverige som jag inte kände till. Sammanfattningen kan du läsa här.
Precis nu så fick vi in första fulla finansieringen till Polstjärna. Vi skickade iväg Fc Jordbro på fotbollsläger på Gotland. Kalle Lindqvists baby föddes ur en tanke som ägde rum på Future Seatch i Februari på Fryshuset. Han har skapat en insamlingsstiftelse med 90-konto som bygger på att alla bidrar med lite för att fixa finansiering till eldsjälar som jobbar med att minska utanförskap i olika former Jag sitter i styrelsen för Stiftelsen och har varit med under hela resan. Kalles passion för det han gör har varit en bra kraft för mig under året.
Nu startar den intensiva hösten.. Jag hade i huvudsakligt uppdrag att dra in någon form av samarbete för fryshuset med näringslivet under hösten och jag fick till ett tillslut. Det blev ett CSR projekt med Wise gruppen. Detta har inte offentliggjorts än. Kort så syftar Projektet till att slussa in personer på arbetsmarknaden via en modell jag tagit fram. Jag är väldigt stolt över detta. Stort tack till Wise och VD Stefan som visat intresse för för att medverka till ett bättre samhälle!
Jag vet inte hur många resor jag gjort under året men det har helt klart blivit ett antal mil. Men hösten var tokig. jag minns en vecka jag reste till Luleå på måndagen, Malmö på tisdagen, Västerås och Eskiltuna på onsdagen, Sundsvall på torsdagen och Piteå på fredagen. Väldigt roligt, men galet och inte hållbart i längden..
Jag har fått förtroendet att snacka för många riktigt tunga företag, personer, organisationer och sällskap under året. Bland annat Kraft Food, Loreal, Riksbanken, Handelsbanken, Swedbank, Microsoft, Securitas, Telenor, Hakon Invest, Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlningen för att nämna några. Det har också blivit en del dagar som Direktmediadagen, Guldgalan och Säkerhetsdagarna.
Tacksamt nog har jag också levererat vid dessa tillställningar och det har lett till att mitt nätverk har utökats kraftigt. Det är jag glad över. Det gläder mig att min värdegrund och det jag tycker är viktigt är något som andra stora personer också känner för.
En skön känsla som jag bär på idag är att jag känner att jag har något att bidra med. Tidigare kändes det som jag ofta släpptes in i “finrummen” för att jag var den där killen från förorten. Men nu känns det som jag släpps in för att jag har kunskap som är viktigt för utvecklingen. Exempel på personer som jag samtalat med är många.
Men om man tar poltiken finns personer som ex. Mona Sahlin, Bengt Westerberg, Gustav Fridolin, Jan Eliasson, Bo Lundgren. Om man tar näringslivet finns det personer som Clas Göran Sylven, Michael Wolf, Claes Dinkelspiel, Robert Af Jochnick, Tobias Lindström för att nämna några.
Det kan värka lite mobbat med “namedroppingen” men den är dedicerad till alla därute som sitter på en parkbänk och rullar en och inte tror att det går att göra något.. – Det går att förändra världen!. Var bara dig själv och läs på.
Slutet av året har jag helt fokuserat på att få till Barnhemmet. Det har varit mycket jobb mer än varken jag eller Pappa kunde föreställa oss när vi började sätta tankar och drömmar i verket för två år sedan. Nu sitter jag här i skrivande stund och bokstavligt taget förändrar livet för mig själv och för andra människor. Det är fantastiskt. Det är en bit kvar till att verksamheten är i full rullning men jag skulle att 80% är avklarat. Att starta upp en välfungerande organisation och verksamhet i ett av de mest utsatta områdena i Bangladesh har varit, och är en stor lärdom som inte går att sätta ord på. Men den här grejen är fet, riktigt fet!
Det finns självklart en massa andra insatser under året men detta är i stora drag vad jag lyckats åstadkomma. Jag lovade att maxxa skiten i slutskedet av Slutrapporten 2010 och jag tycker jag har levt upp till det. Att jag hamnade på Shortcuts lista bland årets 100 uppstickare får väl vara beviset för det. Nu har jag inte så mycket mer att bevisa nu tycker jag utan 2012 så ska jag göra mitt bästa för att fortsätta i samma anda. Om jag någon gång lyckas åstadkomma något stort som göra att man förtjänar att bli ihåg kommen så är jag säker på att 2011 var slutet på början av den resan!
Några jag vill rikta ett speciellt tack till är Pappa & Mamma, Ramin Farzin, David Lopez, Tord Magnuson , Clas Göran Sylvén, Arhe Hamednaca, Stefan Rossi, WPO, Min Rotaryklubb, Johan Oljeqvist, Fryshuset och Johan Ronnestam.
Eftersom jag inte har bra internet här uppdaterar jag detta inlägg med bilder och länkar när jag är tillbaka i Sverige.
Gott Nytt År!
Leo Razzak - 2011-12-31 – Bhodrokol, Bangladesh.